Leijonborg avslöjar forskningsstrategier

Regeringens forskningproposition lades fram i höstas. Just nu diskuteras den i partigrupperna för beslut i riksdagen i februari. Forskningsminister Lars Leijonborg berättar nu mer om hur man kommit fram till de prioriteringar propositionen innehåller.

Lars Leijonborg och hans departementschef Jan Björklund, båda fp, presenterade i höstas den forskningsproposition som är avsedd att styra Sveriges forskningspolitik under de kommande fyra åren. Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om propositionen och den förväntas ha ett starkt stöd.

Lite har dock varit känt om hur Leijonborg arbetat fram de strategiska områden man särskilt vill satsa på i propositionen och som har kritiserats från forskarhåll. T ex har mycket skarpa protester rests mot miljardsatsningen på trädinventering på Hisingen.

- Väldigt lite är känt om träden på Hisingen, försvarar sig Leijonborg. Vi har inte fullständig koll på samtliga träd där. Vi vet t ex inte hur många grenar som föll av under stormen Gudrun och hur långt löv kan spridas under höstarna. Det där är viktig kunskap för både jordbrukare och bilister.

- Vi inom alliansen och folkpartiet vill också visa att vi tar ansvar för omställningen från traditionell produktionsindustri till ett modernt kunskapssamhälle. Friställda Volvo-arbetare kan nu delta i avancerade forskningsprojekt. Vi tror att väljarna ser mycket positivt på det här.

Något annat som väckt uppseende, har varit att så oerhört lite av propositionens nya forskningsmedel satsas på humaniora och samhällsvetenskap.

- Vi tycker humanioran är en rätt självbärande bransch, säger Leijonborg. Jag menar se på alla historieböcker i bokhandeln till exempel, där drar ju både förlagen och författarna in stora pengar. Vi vill istället satsa pengar där de gör nytta och kan ge upphov till nya maskiner som går att sälja och därigenom skapa jobb för Sverige.