Krafttag för jämställdheten i högskolan

Regeringen tar nu krafttag för att öka jämställdheten på universitet och högskolor. 60 miljoner satsas och en delegation har två år på sig att nå resultat.

Majoriteten av landets universitetsstuderande är kvinnor. Professorerna är män. Detta är något som regeringen tänker ändra på. En delegation under ledning av rektor Mia Sandlund-Vikman-P:sson inleder nu sitt arbete med frågan. Tillvägagångssättet är dock i stort redan klart.

- Vi har ganska långt gångna planer för hur vi ska tackla det här, säger Sandlund-Vikman-P:sson. Kvotering och liknande tycker jag är odemokratiskt, men det finns andra vägar.

Inledningsvis kommer man verka för att professorslönerna återgår till 2003 års nivå och därefter fryses. Man räknar då med att man på sikt får ett nytt låglöneyrke som kan ge plats för kvinnliga arbetstagare medan männen går över till den privata sektorn.

För att öka andelen manliga sökande till högskolan, avser man att under en femårsperiod strypa antagningen till alla högskoleutbildningar som lockar kvinnliga sökande och enbart satsa på manligt dominerade utbildningar.

- Vi kommer att stoppa antagningen till lärarutbildningen och flera av de humanistiska ämnena, säger Sandlund-Vikman-P:sson. Dessutom kommer vi se till att kvinnliga egenskaper inte gynnas i gymnasieskolan så männen har en chans att få bättre betyg.

- Bland annat kommer vi skapa gynnsamma villkor för att anställa militär personal från nedlagda regementen som lärare - då blir det som vi säger "andra bullar". Vi tror mycket på den s.k. Björklunds-effekten här, avslutar hon.